Tidig morgon

Mobilen ringde tidigt, upp ur bingen, det var dags för en utflykt till fågelskären. Kvart över sju äntrade jag över till en mindre snabbgående farkost och vi gav oss av mot de yttre skären. Solen var på väg upp och det var en jättevacker morgon.  

Väl på plats var det bara att ankra upp vättarna och krypa ner i skjutkojan.

Den första gästen kom på besök bland sina morgonstela kamrater och bössorna knallade. Ett noll till landlaget. Det började blåsa lite grann, krusningar på ytan och det blev omgruppering till en närliggande kobbe.

  Samma förfarande, ut med lockbetena, ner i skjutställning, väntan. Kolla så att skottfältet är fritt. Redo för ny eldöppning.

Det blev inte så många fåglar, men det räcker till en soppa i alla fall. Och så är det alltid skönt att komma nära naturen. På något sätt så är det där som vi hör hemma.

Åter mot båtens trygga skrov och värme. Vinden fortsätter att vara envis och ihållande, väst till väst syd väst, vridande mot sydväst, gör att båten rör sig hela tiden, 7-10 sekundmeter gör att det hissar då och då, gratis berg-och-dalbana. Det är skönt att bo på båt.

Stormen bedarrat?

1:a advent har passerat och inte en enda incident ombord, vilket nästan kan räknas som en bedrift med tanke på den vindstyrka som rådit det senaste dygnet. Jag hade som mest strax under 20 sekundmeter på vindmätaren, och då ska man veta att det tar i betydligt mer i byarna. Stod man på kajen och tittade på stäven så såg man att fören på båten hissade upp mot 1-1,5 meter i de värsta vågorna. Jag lade tredubbla spring både fram och bak, och alla linor har hållit. Jag var nästan mer rädd  att förtöjningarna mellan fiskebåten, som jag ligger på, och land skulle brista innan mina till fiskebåten brast. Om det hade brustit så hade vi blivit ett sensationellt par på havet, en svartmålad plastad avmastad fiskebåt och en vacker ketch med rött skrov.

  ett vackert par på havet!

Man får var försiktig med ljus ombord när plattformen rör sig som den gör vid dessa vindstyrkor. Jag har ett antal brandsläckare ombord för olika typer av bränder och det är bra att då och då se över dem och repetera hur och till vad de används.

  1:a advent

Nu när jag sitter här i stormens efterdyning och solen tittar in genom ventilerna så kommer jag att tänka på de seglingskamrater som just nu påbörjar sin andra vecka av segling över Atlanten.

En gång per år så organiseras en över Atlanten segling och går man in på http://www.worldcruising.com/arc/ så kan man följa ett pärlband av segelbåtar av olika typer som just nu kämpar på mot Saint Lucia. Klickar man på Fleet Viewer så får man upp en kartbild och med symboler för alla som deltar. En svensk båt, Baltic 64, ligger just nu totaltrea, snittar just nu 10,20 knop och har 1272 NM kvar till mål. Racet började den 20 november från Gran Canaria och för de snabbaste brukar det ta tre veckor över Atlanten till Saint Lucia i Karibien. En kamrat är med på en finsk Swan 51:a som heter Eira och de ligger just nu 21:a i sin klass. De snittar 6,4 knop just nu och har 1571 NM kvar till mål. ARC, som racet kallas, är ett bra sätt att i organiserad form ta sig över Atlanten och vidare mot andra äventyr. Vart efter ska väl även denna skuta vandra den vägen.

1:a advent 2012

Nej, det är ingen felskrivning. Det är bara jag som sitter och filosoferar om framtiden, dvs var befinner jag mig och skutan nästa år vi denna tidpunkt. Jag hoppas att det är på en våg- och värmemässigt bekvämare plats. Det går ingen nöd på mig och båten här, men lite lugnare vatten och högre lufttemperatur vore att föredra. Fördelen med att övervintra här är ju att alla system hinner att prövas under relativt påfrestande omständigheter. Jag vet hur värmesystemet fungerar och hur det ska åtgärdas om det krånglar. Jag vet hur det är att bo ombord på en plattform som ibland beter sig som en berg-och-dal-bana. Jag hinner att få besök av vänner och bekanta så att de kan se vad båten kan erbjuda och att den kanske kan vara ett framtida semesteralternativ beroende var vi befinner oss i världsgeografin.

Jag hinner också skaffa ett antal system som jag nu inte har, t ex AIS (Automatic Information System) så att man syns för andra sjöfarare på de stora haven. De lite större båtarna vill inte gärna ändra kurs om det inte är absolut nödvändigt.

  I dagsljus är det okey    i mörker värre

Så även om jag är en "stor" segelbåt så är jag liten ute på de stora oceanerna och då är det lika bra att synas ordentligt. 

Nästa vår sommar skulle kunna bli en nedsegling till Medelhavet. Måste bara hitta ett ställe där det inte kostar skjortan att ankra eller ligga till kaj för en längre tid. Nedseglingen skulle kunna delas upp i ett antal etapper, låt säga veckovisa etapper, så att olika besättningsteam kan mönstra av och på vid förutbestämda platser och tider. Tiderna kan ju inte bli på minuten när, väder och vind har en hel del att säga till om, men på dag när går att pricka in. En första etapp skulle kunna vara ner till Kielkanalen, en veckas skön segling längs svenska kusten, strandhopp på Bornholm, och över södra Östersjön. Byte av besättningsmedlemmar före eller efter Kielkanalen beroende på vad som passar bäst. Nästa etapp skulle kunna vara ner till Cherbourg, sedan någonstans längs spanska Atlantkusten, osv in i Medelhavet. 

För att segla bekvämt så bör man vara minst tre personer ombord. Seglingskunnig är inte ett måste, det blir man efterhand. Är man fler personer så går det att dela in i vakter och segla mera kontinuerligt över en längre tid. Sedan får man räkna med att det blir en blandning av segling och motorgång beroende på väder, vind och sikt, men helst så mycket segling som möjligt beroende på att vind är billigare än diesel. Det finns nio bekväma kojplatser ombord men en besättning på 5-7 personer är mer lämpligt av utrymmes- och bekvämlighetsskäl om man ska leva tillsammans under en längre tid. Då är det bara att finjustera planerna, ni tar fram era 2012-agendor och bestämmer er för vilka tider som passar, jag ordnar sjökort och övriga administrativa göromål. 2012 kan således bli Medelhavet och därefter kan väl Karibien vara lagom året efter. Väl mött på havet.

Fortsatt blåsigt

Har sovit hela natten utan att vakna av störande ljud från rigg och annat, men inser ändå när jag vaknar att vinden har tilltagit i styrka. Min vindmätare säger 14 sekundmeter och rak västlig vind. Att jag inte vaknat av ljud under natten kan bero på att det mer eller mindre är en kakafoni av små och stora ljud ombord; en fender som gnisslar, något metalliskt ljud från verkstaden (var en bågfil som hängde och slog), klapper av linor mot mesanmasten, smatterljud från skyddet över storseglet osv. Hjärnan har kanske bestämt sig för att nonchalera ljudmattan - det kanske är värre när ett enstaka ljud höjer sig över mängden i ljudsymfonin. Hur som, sovit gott har jag, men vinden har tilltagit och det gäller att ta det i beaktande. Särskilt som de på vädret säger att vinden kan komma öka ännu mer. 

  På den här bilden är det svårt att se att det blåser 14 sekundmeter och rakt mot båtens stäv, dvs hela belastningen ligger på för-förtöjningen. Går man lite närmare ser man dock att det blåser ordentligt och att förtöjningslinorna är sträckta.

Tar man sedan en närbild på stäven av fiskebåten innanför mig så ser man att det friskar i ordentligt.

Nu ska tydligen vinden vrida över mot nordväst och nord och då kommer landmassan och fiskebåten att läa min båt. Men nu har jag i alla fall kollat över förtöjningarna och dessutom lagt till ytterligare ett spring från midskepps och för över. Tre kraftiga tampar måste gå för att fören ska ge sig av i vindriktningen.

Ser man på vindens effekt hittills så har ett tak på en närliggande sjöbod fått gett vika.   Man får hoppas att vinden avtar eller vrider så att det inte uppstår ännu mer skador på omgivningen. 

Jag känner mig dock säker med min förtöjning och de åtgärder jag vidtagit.

Tyst och stilla ...

har jag upptäckt att det i princip aldrig är på en båt, och förmodligen gäller detta särskilt på en segelbåt med alla vajrar och rep som skapar ljud och rörelse. Hörde förresten att en del äldre sjöfolk säger sladdar och tror då att de menar repen som tillhör riggningen (någon som vet med säkerhet?).

I natt vid halvtvåtiden vaknade jag av skutan rörde ovanligt mycket på sig och att någonting slog mot stormasten med kraftfulla pisksnärtsljud. Man ligger och lyssnar ett tag och hoppas att det ska upphöra, och för varje gång som det blir ett kortare eller längre uppehåll i störljudet så tror man att det har försvunnit och man ska somna om. Men nej, det återkommer och nu är man framme vid att man måste ta beslut om det ska åtgärdas eller nonchaleras. Vissa störljud går att nonchalera och förtränga bort, men detta halvtvåljud var inte ett sådant. Det var bara att ta tjuren vid hornen, på med kläder och trotsa mörker, vind och i detta fall också ihållande regn. Det var ett fall som slog mot masten,återkommande pisksnärtsolon om 15-20 upprepningar i den förhärskande vindriktningen. 20 meter fall (rep) får bra fart om det tillåts härska fritt och stormasten blir en bra ljudförlängare, och dessutom går den rakt ner i min hytt. Fallet surrades bättre och stramare och för säkerhets skull stannade jag kvar och lyssnade efter fler störljud. Det var riktigt hård västlig vind, säkerligen 10-15 sekundmeter, som piskade på rakt mot där jag ligger. Åter ner i bingen, hela operationen tog någon halvtimme.

På ovanstående bild ser man att det finns en hel del möjliga ljudalstrare på och omkring stormasten. Nu på morgonen har jag varit uppe och sett över alla fall, skot, vajrar och annat. Vinden ska öka, och det vore skönt att kunna eliminera bort så mycket störljud som möjligt. Båtens rörelse kommer jag inte ifrån i den rådande vindriktningen. 

 Ytterligare ljudalstrare   Gnissel mellan skrov ger ljud

Nu ska jag städa av skutan inombords så att det blir lika fint som när en god vän från Karlsborg tog nedanståend bild tidigare i veckan. Det är främmande från huvudstaden på ingående och då vill man ha det fint ombord.

Jo, som avslutning, gårdagens frågesport renderade ingen lavinartad svarsfrekvens. En person svarade medvetet fel för att slippa kölhalning, och en annan svarade rätt, och denne person kanske inte vet vad kölhalning är. Jag får fundera vidare på vilken typ av priser jag ska ha vid nästa frågesport. Men du som svarade rätt är välkommen att hämta ut dina två kölhalningar när du har vägarna förbi.     

Frågesport

Redan torsdageftermiddag, veckan har gått som ett jehu. Söndagen var Stockholm med tråkig förhandling. Söndagnatten var andra gången på över två månader som jag inte sov ombord. Har blivit miljöskadad och kan knappt sova när det inte rör sig. Måndagen var åter till skutan och surströmmingsätande med en god vän som hängde med från huvudstaden. Surströmming finns det ju en mängd åsikter om, men jag gillar det i lagom proportioner. En nubbe hör till.

  Förra årets strömming ska det va   Gott i lagom mängd

Tisdagen blev en kamratresa till flygvapenmuseumet i Linköping. Klart sevärt, DC3-utställningen är mycket gripande. Gårdagen blev en ny resa till huvudstaden och en betydligt trevligare förhandlingen än söndagens.

Nu tänkte jag anordna lite frågesport för att se vad ni trogna läsare kan om båtar och båtutrustning.

Fråga 1 - vad är detta?

Fråga 2 - vad är detta?

Ett rätt svar belönas med en kölhalning och två rätt svar med två dito. 

Välkomna med era svar. Nu går jag och skvabbar däck. 

Vackert

Det är vackert vid min kajsnutt, det är skönt att vara tillbaka från huvudstadens brus och jäkt. Trots att fåglarna hade hackat sönder en soppåse som jag ställt på däcket på fiskebåten ijämter så är det vackert. Soporna nu är ihopplockade och lagde på en bättre plats.

Däcken speglar sig vackert i vattenskimret. Det ser ut som om kajansvarige har varit här och bytt ut några däck. De såg mera slitna ut tidigare, eller annars är det bara en synvilla framkallad av glädjen av att vara tillbaka.

Nu går solen ner och ikväll ska jag och några kamrater äta surströmming. Det kan man äta när som helst på året och den marina miljön är helt rätt för det. Ska nu bara bädda upp en hytt så att kamraterna kan stanna över natten.

Vänskap

För att kunna segla en skuta så måste man vara flera stycken, i alla fall när skutan är i den storleken som min är. För att seglingen ska gå bra så måste man vara vänner och förstå varandra. I går kväll och över natten så hade jag besök ombord av två personer som är verkliga vänner och som jag när som helst skulle kunna kasta loss med och ge mig ut på de stora, ibland stormiga, haven med. De är verkliga vänner som finns när det är både bra och svårt i livet. Tack för att ni finns.

Denna dag var jag tvungen att åka upp till huvudstaden och genomföra en förhandling med en person som jag trodde var min vän. Men i slutänden så var det bara pengar som han var ute efter. Utan att blinka har han lurat mig på betydande belopp,  och ändå framfört till min omgivning att han hjälpt mig på olika sätt. För er som inte känner till historien och bakgrunden så går det inte att förstå, men för er andra så är historien till fullo känd och vännen är nu förpassad till skaran f d vänner och dåliga livsupplevelser.

Sådana dagar och helger som innehåller så tvära kast så är det skönt att ha en bra segelbåt att bo på, och kunna titta upp i riggen på och inse att det kommer en ny bra dag i morgon. Seglen bär något gott och friskt med sig, lägg det dåliga bakom dig och båten och segla vidare.