Fortsatt färd

Förbi Blå Jungfrun och ner i Kalmarsund gick färden. Vi spanade febrilt efter häxor, men ingen blev siktad.

Ser väldigt liten ut på avstånd. Det bleknade ut och inte ens det lättaste segel kunde ge någon fart åt skutan.

  GPS och autopilot är behagliga hjälpmedel

Vi var sex personer ombord och gott käk är inget fel. Det lagades köttfärsbiffar, sjömansbiff, banankaka (som ombord kallas för morotskaka), korv stroganof och andra allehanda kulinariska anrättningar. Givetvis blev det sjöfrukost på söndagsmorgonen, dvs stekt ägg, stekt potatis och bacon, och så en snaping till (Nyköping denna gång). Livet är så gott som man gör det till.

De nya besättningsmedlemmarna kom snabbt in i rutinerna, 6 timmarspass vid rodret och i doghouset, 6 timmars vila och rekration.

  gammal sjöbuse            ny förmåga

Neråt Hanöbukten fick vi lite ordentlig vind och farten pressades upp mot modiga sju-åtta knop. Rätt kort och gropig sjö, det mesta var sjösurrat, men inget kalas utan krass. Sjösjuka, ja - kanske lite grann, men övergående.

Allt har ett slut oh slutet i Ystad nåddes

Till sjöss

Äntligen, efter lång väntan och mycken möda kastade vi nu loss med S/Y Alida för fär söderut. Ombords finns en tapper besättning om sex personer. Aldrig mer kommer väl denna skuta att angöra denna hamn mer, känns både skönt och nostalgiskt. En sista blick på hamnkrogen och så bär det av.

Några sekundmeter från NV och seglen åker upp, storsegel, mesan och genua .- 140 kvadratmeter tillsammans, nya hårdvindsseglet behövs ju inte i den labra vinden.

Vi passerar Hävringe och lägger oss på en rak sydlig kurs, som bäst loggar vi runt sju knop, och det är skönt att vara på väg. Nu återstår bara några tusen sjömil till Medelhavet.

  Pappersarbete, även på denna lilla plattform, in- och utklarering

Vi seglar på och snart är vi nere i Kalmarsund, vacker solnedgång i går kväll. Mer rapporter kommer när nätet och vinden så tillåter. S/Y Alida är på väg.

Snart ...

... bär det av och intensiva förbereredelser pågår. Dock bröts gårdagens förberedelser av med en avskedsfest för och med de personer som vi umgåtts mest intensivast med här i hamnen, den hamn som blivit skutans hemvist under mer än 1,5 år. Vi gick på lokal och slog oss lös.

Någon kopparslagare lyckades väl festen framkalla, men vaknar man upp till ett sådant fantastiskt väder som morgonen bjöd på så är det bara att sätta igång och bocka av på förberedelselistan.

   sol och vindstilla, bättre förberedelseväder finns inte

Färskvattensystemet ombord består av tre tankar som tillsammans rymmer 1200 liter. Således ingen fri tillgång på vatten, men tillräckligt för att ett antal människor ska klara sig under en överskådlig tid. Sjövatten finns ju dessutom alltid att tillgå för tvätt, disksköljning mm. Men det tar i alla fall ett tag att fylla på 1200 liter. 

  en pizza-lunch, hemlagat förstås, sitter inte fel

Nya gasspisen med ugn fick sitt elddop inför lunchen, och den bestod den med all heder.

Motorn kommer nog att få jobba mellan seglingspassen framöver och en översyn mår den bara bra av. Så gick då denna arbetshelg, och det är nog med största sannolikhet den sista för denna ketch i denna hamn, och nu är det bara att jobba några dagar innan avfärden för den första etappen söderöver.

Ut på ...

Förra året begav det sig den 3 mars, men detta år dröjde det ända till denna dag innan trasorna hissades och S/Y Alida fick sin efterlängtade vårtur. En manstark besättning om fem personer hade mönstrat ombord, varav tre hade mycket ringa seglingserfarenhet, men vad gör väl det när man vill lära sig segla och är beredd att lära sig. Helgen inleddes med mycket städande och pysslande, samt en utmärkt god lördagsmiddag ombord - kurdisk mat av högsta smak och klass medtagen och tillagad av en besättningsmedlemmarna. Matlagerskan får direkt jobbet ombord om hon anmälet intresse. Annars var besättningen rätt mixad och internationell denna gång, vad sägs om svensk-finsk-kurdisk - snacka om segling över kultur- och nationsgränser, vilka härliga människor det finns att lära känna om man bara vill.

Lite riggning och segelsättning inledde söndagen och det tog ett par timmar in alla segel var på plats. Skönt med sol och nästan vindstilla när man ska sätta dit och hissa upp nästan 150 kvadratmeter segel för att pröva att allt löper som det skall. Storseglet är nyförstärkt och lattorna var av en ny, men bra modell - krävde en del huvudbry innan de var på plats i sina fickor.

Storseglet på plats och provhissat och sedan var det mesanens tur. Mesanen blev ju översedd och förstärkt förra året, och gled lätt upp på sin plats.

  storsegel ...   och mesan på plats

Nya GPS-plottern gjorde sitt och snart var vi ute i Bråviken-vattnet och kunda hissa upp allt och vädra ur malen ur trasorna.

Bara 4,4 knop, jo ja i början, sedan tog vinden i lite mer och som mest gjorde vi över tretton knop under korta sträckor. Verkar som omsyningen av storseglet har blivit mycket lyckat.

Det är vackert med en rejäl segelsättning.

  genua och ...   storseglet blåste ut ordentligt

Premiären är klar och stort tack till besättningen. Snart seglar vi söderöver mot varmare breddgrader.

Äntligen

11 dagar in i april detta nådens år 2013 och äntligen hittar jag ett nät så att jag kan raspa ihop ett inlägg till er alla hugande läsare. Visserligen befinner jag mig i Hellas sköna land och på en ö, men visst kan jag ändå uppdatera er om vad som hänt på och omkring skutan sedan senast. Solen tittar fram och det är vindstilla så det får inte bli för långt inlägg, en restauration med uteservering och kall Mythos lockar.

Nåväl, sedan senast har hamnkrogen öppnat i hemmahamnen och vem var inte där som första gäster, jo givetvis S/Y Alidas tappra besättning. Riktig god mat och dricka som vanligt, och nu känns det mera om en hamn när det finns ett öppet hamnhak. Vintern har varit lång och tärande, men nu är ordningen återställd.

  temperaturen har vissa dagar orkat upp till 20 grader i solen

Ombord så har en ny ugn och spis börjat monterats in för att ersätta det gamla spritköket. Det nya drivs på gas och kompletterar elspisen ombord. Vid storkok finns det således 6 plattor och en ugn att tillgå, ska väl räcka till en stor och hungrig besättning.

Likaså har vindsnurran efter reparation och översyn återmonterats på sin plats över radarn på mesanmasten. Nu får det gärna blåsa lite måttligt så att batterigruppen fylls på då och då till en billig penning.

  segelöverdragen har fått sig lite impregnering

Seglen har setts över under vintern och garderoben håller på att kompletteras med en stormfock. Stag, vant, fall mm håller på att kontrolleras och trasigt eller nött byts efterhand. Genuan är bra mäktig när den hissas upp på förstaget.

Man får lite uppfattning om stormastens höjd när man tittar på skeppskamraten nere vid mastfoten, 21 m över vattenytan är en bit.

Nu gäller det bara att sol och vind nöter på istäcket i vår del av hamnen så vi kommer ut till kommande helg och kan vädra ur båt och segel. Håll tummarna, så återkommer jag med lite segelbilder efter första utflykten.

Kära läsare, inte lyssnare som Smoke-ring Andersson hade sagt i radion, jag har negligerat er alldeles för mycket och under dagen ska jag försöka skriva ihop ett fullödigt inlägg. Ha en bra dag så återkommer jag.

Kära läsare, inte lyssnare som Smoke-ring Andersson hade sagt i radion, jag har negligerat er alldeles för mycket och under dagen ska jag försöka skriva ihop ett fullödigt inlägg. Ha en bra dag så återkommer jag.