Nyårskrönika 2012

Då var det dags, alla andra skriver ju krönikor och då måste jag väl också få göra det. Först ska man sammanfatta det gångna året, i det här fallet 2012 – och då börjar jag med det. Jag har bott mitt första hela år ombord på min ketch. Jag flyttade ju ombord mer eller mindre under sommaren 2011, så 2012 blev ett helt båtboende år. Inte dåligt, det har gått jättebra och varit mycket givande. Dessutom har jag fått återknyta kontakten med en god vän och som nu har blivit min skeppskamrat, en mycket värdefull vän och skeppskamrat. Vi ska och kommer att segla mycket tillsammans.

På båten har det gjorts en del stora jobb; reling och mantåg har lagats efter skadorna från 2011:s stormar, lacken på däcket (livsfarligt) är nästan borttagen, en massa om- och nyinstallationer av el, lampor mm har gjorts, mycket bättre el-hushållning nu, en toalett byggdes om till kem-toa, mesan-seglet lagades och håller nu förhoppningsvis länge till, gamla durken i salongen revs upp och ny vacker durk lades på plats, gamla soffan i salongen åkte ut och en ny soffa kom på plats (gav två extra sovplatser vid behov), vindgeneratorn är nedtagen och reparerad, autopiloten reparerades och fungerar nu klockrent – ja, det är en hel del som har genomförts.

Sedan har det inköpts en gummibåt med en liten utombordare, och nu är en ny GPS-plotter och extra ekolod under anskaffning.

Under året har vi givetvis seglat en hel del, och det är många vänner och bekanta som har varit med ut på olika svängar. Jag och vi har lärt oss mycket om hur båten ska seglas i olika vindar, årets högsta notering under segel blev strax över 11 knop, vi har lärt oss mycket om hur segel och rigg ska hanteras, vi har lärt oss hur att hantera båten vid tilläggning och losskastning, 32 ton långkölad båt hanterar man inte hur som helst, vi har blivit bra på hur att hantera ankarna vid uppankring –med andra ord, en massa bra kunskap och erfarenhet har tillförts oss som har varit med och seglat skutan.

Då var tillbakablicken avklarad – och sedan ska man blicka framåt på vad som komma skall. Okey, även om skutan är färdig att kasta loss med så finns det alltid en massa saker som kan och borde åtgärdas. System som vore bra att byta ut, modernisera och så vidare – således finns det en lång lista på sådant som ska göras. Planen är att kasta loss från moder Svea i slutet av april och sedan under tre månader segla ner till Medelhavet och Grekland. Exakt vilken besättning, eller vilka som hänger med på de olika deletapperna är inte helt spikat i dags läge, men kommer att klarläggas mer efterhand. Men vill du/ni vara med och segla till Medelhavet via Skottland så är det nog läge att ta kontakt och kolla vilken del som skulle passa just mitt/vårt intresse och önskemål.

Nä, nu är det nyår och år 2012 går mot sitt slut. 2013 med alla utmaningar ligger framför oss. Gott Nytt År – och så hörs vi på andra sidan årskiftet.

Snart bokslut

Den gångna natten har varit som ett megalångt träningspass. Båten har fart upp och ner som en bångstyrig berg och dalbana, och man har fått kämpa för att hålla sig kvar i bingen. Lägger man därtill den kakafoni av nya ljud som uppstår nu när båten är heltäckt så har både kroppen och öronen fått sin gymnastik. Träning är aldrig fel och det går ju heller inte att klaga när den är självvald.

Vädret över julhelgen och mellandagarna har här i min hamn annars bjudit på alla möjliga varianter. Först snöstorm, mycket minusgrader och is så att skutan nästan blev in- och fastfrusen.

  snö- och istäckta grannar, men där nere är det varmt och ombonat

Sedan blev det tö, blötsnö och isgator. Att gå på kajen var förenat med livsfara. Steget från kaj till båt var inte alltid så lätt.

  Blötsnö, övergående till isgata

De två senaste dagarna har bjudit på solsken och någon plusgrad. Jättevackert när man kliver upp för morgontoaletten, och under dagen nöter sol och vind ner isbarken på kajer och båtar. Nu är det isfritt i hamnen, tillfälligt eller permanent återstår att se.

  nu går det att dyka i igen utan att slå huvudet i massa isflak

Vi som bor i hamnen kastar trånande blickar bort mot hamnkrogen och önskar att det vore öppen även denna tid på året, men ack nej, så är det inte. Det är som om hamnkrogsägare inte förstår att de som bor i hamnar behöver en hamnkrog att slinka in på då och då.

   Istället får man krypa ner under sin egen täckning

  och tillaga sin egen lunch av det som blivit över från julen

Javisst ja, 2012 är snart slut och det gäller att samla ihop bitarna och leverera ett bokslut av lagom läsbar omfattning. Jag återkommer med bokslut. Nu blir det lunch.  

Tänk på

Förbereder mig för årets skrivarinsats - det är ju jul och då ska det väl till något extra.

Jul kan firas på många olika sätt, allt från en stor traditionell släktjul till att i princip inte fira alls. Det ena behöver inte vara mer rätt än det andra. Men oavsett hur man firar julen så är vi nog ganska överens om att julen innebär att man ska tänka på andra, tänka på sina medmänniskor. Särskilt ska man tänka på dem som är ensamma, sjuka eller har det svårt på något sätt. Att ge julklappar är väl ett sätt att säga - "jag tänker på dig".

Själv tillbringar jag julen på min båt, jo min vän tomten är ju här också förståss, och har svårt att kalla det att jag firar jul - firar är för mig någonting som man gör tillsammans med andra - men jag ägnar mycket tid åt att tänka på andra. Jag tänker på människor jag mött i livet, goda och mindre goda, jag funderar på hur det har gått för dem, var har de tagit vägen. Jag tänker på dem jag älskar och tycker om, jag tänker på dem som jag tycker mindre bra om - alla är värda sin del av mina tankar och omtankar.

Julen är för mig framför allt en tid för eftertanke; vad har jag varit med om, var är jag på väg, vem och vilka ska jag tänka extra mycket på framöver och så vidare.

Här skulle det väl passa med någon dikt eller ett bra citat, men sådant är inte min starka sida - så det får väl bli ett enkelt GOD JUL - och tänk på andra så tänker dom på dig.

Dan före dan

Har precis varit ute och tagit en hamnpromenad. Hade med mig en flaska whisky och jag en och grannarna tog oss ett par stadiga medan vi satt i kylan på hans flybrigde och filosofierade över tillvaron. Ljuset i hamnen är alltid mäktigt, och båtarna kommer och går - det är något speciellt att vara del av att ett hamnliv kom vi överens om efter några stadiga.

På väg åter mot min egen skuta gick jag förbi Amanda, övergiven för vintern, och tänkte på hur stora planer ägaren hade för ett par somrar sedan. Det skulle seglas jorden runt, upp och ner och allt annat, men nu ligger hon och nöter kaj. Hoppas verkligen att jag kommer längre än så.

Snart är det ordentligt infruset i hamnen - morgonbaden blir jobbigare och jobbigare - men fördelen är att då ligger skutan helt still.

  snart fast is    och då ligger skutan still

Åter ombord och det fanns lite rester kvar från kvällens egoistiska gästabud - sill och snaps, det blir inte bättre.

Att så lite kan vara så enkelt, och så gott - och bästa snapsen kom från Västkusten - Bästkusten

En särskild dag

Det lackar mot jul med stormsteg. Idag är ju den dag då allt vänder - vi går mot ljusare tider och snart är det sommar igen. I hamnen går livet sin gilla gång, vi gör julförberedelser på olika sätt, eller inte alls. Pratade med en granne som bor sitt trettonde år på sin båt och för honom innebär julen numera ingenting särskilt, och han verkar inte må illa av det. Jag tar nog ändå med mig en flaska whisky och knallar över till honom på julafton för lite socialt snatter. Vill han komma över på en sillbit och en snaps så har jag det också. Man ska ta hand om sina medmänniskor.

En helt annan sak, den här tomten som jag har ombord går från klarhet till oklarhet. Nu har han slagit sig i slang med min kustjägargubbe och försöker lura i honom att de får ta vad de vill från barskåpet. Idag när jag kom åter från en bunkringsrunda till byn satt de uppflugna i ett hörn och såg märkbart röda ut om näsan. Skulle ha haft en morgonuppställning i morse och rett ut begreppen, men annat kom iväg - men i morgon bitti blir det definitivt en del saker som ska redas ut och redas rätt.

Idag är det den 21:a december och då blir jag känslosam och det kan ni väl stå ut med – ni är några som vet vad jag syftar på, och ni andra kan väl enklast konstatera att en kärleksyttring aldrig är fel, således:

Idag är en mycket särskild dag, oavsett att jorden tydligen skulle gå under idag, nämligen är det så att den människa som jag älskar mest på denna jord fyller år idag – och av olika skäl så kan jag inte vara närvarande och vissa hur otroligt viktig den personen är för mig.

Livet blir inte alltid som man tänkt sig, man äger inte alltid möjligheten att påverka de faktorer som får livet att ta olika vändningar. Oftast är vi omedvetna om dessa påverkande faktorer och tycker att livet är helt okey till det inträffar något som drastiskt förändrar tillvaron. Då är det oftast för sent och livet tar en helt ny vändning.

Där ute någonstans finns den människa som jag älskar mest av allt – kanske omedveten om vad jag skriver – men det känns ändå bra att skriva att jag finns här för alltid och väntar på dig.

Grattis på födelsedagen – du är det största och bästa på detta jordklot. 

Förberedelser

Tog mig in till byn även denna dag. Ska man ha en gedigen jul ombord så gäller det ju att fylla på förråden. Passerar en annan marina på vägen in och där kan man se hur olika vi tar hand om våra flytetyg. Ett tiotal översnöade farkoster ligger kvar vi de annars så övergivna flytbryggorna.

En av de två pagoderna från förra året har intagit sin plats från föregående år. Undrar var den andra pagoden har tagit vägen! Håll med om att det är en gedigen täckningen ägaren fått till.

Efter mycket släpade och bärande var jag hemma vid skutan, efter att solen gått ner, och hoppades att någon skulle möta med en varm kopp kaffe, men nej - tomten hade krupit ner i dagkojen och låg där och gosade sig. Honom har man tydligen fått för sina synders skull. Imorgon blir det uppställning och klarläggande av vilka regler som gäller ombord.

Nu tar jag en glögg och lyssnar på Nationalteatern - och så hörs vi imorgon - det är en stor dag på gång.

Tomten

Att ta sig in till byn i vädret som råder är ingen enkel sak. Min marina, eller hamn, ligger lite avsides och det tar lite tid att att vandra, på somrarna cyklar man, in till samhället. Man går genom en skog och så passerar man en liten kanal, där kommunen turligt nog har bestämt sig för att bygga en liten spång över vattendraget.

Att släpa hem brännvinet och matvarorna inför julen tar sin tid som ni nog förstår. Man får dela in det i etapper, och säga i dag tar jag sillen och potatisen, och i morgon får det bli köttbullarna - och så vidare. Det kräver lite planering.

Idag kom en fin gåva från den grekiska övärlden - en liter olja som jag själv var med och plockade förra veckan. Ingen dålig sak att ställa fram på julbordet - egenplockad olivolja - slå det om ni kan. Tack Göran och Lalla för att jag fick möjligheten att vara med och lära mig hur det går till. Min tomte blev givetvis också nöjd med tillskottet, han har blivit en riktig oljeshejk.

Jaha, hur ska han väderguden ha det? Ena dagen plusgrader och tö, nästa dag hela kajen full med snö (märkte ni rimmet). Längst in där jag ligger med båten så är det hårda isflak, så när jag ska mitt morgondopp så får jag ta mig längst ut på kaj-nocken innan det går att skutta i utan att slå huvudet i hård is. Ni förstår nog vilka vedermödor som vi båtflyktingar utsätts för - och särskilt då väderguden inte kan bestämma sig för hur han vill ha det. Den gamle väderguden, nu saligen insomnad, hade mycket bättre struktur på väderläget. Vem kommer inte ihåg välordnade vintrar som t ex den 1986! Ah, det var tider det. Nej, nog med svammel - det finns göromål att uträtta.