Snart dax igen

Då har skutan legat still vid kajen vid Gryts varv i över en vecka, en Edinburgh-resa fyllde upp den veckan, och det börjar bli dags att ge sig ut på böljorna igen. Kosan styrs denna gång norr ut längs svenska kusten med slutmål någonstans norr om Stockholms skärgård. Bergön och dess militära hemligheter kommer att passeras på uppseglingen.

Men först blir det en utflykt till Harstena i helgen och lite-må-bra-grejer för kropp och själ. Men det går nog ingen nöd på skutan under tiden som besättningen ägnar sig åt yoga, afrodans och andra begivenheter. Rapport kommer.

Svensk skärgård

En fin översegling från Fårösund på Gotland och rakt in i den östgötska skärgården, det kan inte bli bättre - och man blir varm om hjärtat av att få leva mitt i detta.

Det är något visst med nattsegling och ibland dyker det upp 300 meters kolosser mitt i färdriktningen. Skönt att man har lanternor, radarvarnare och AIS.

Vi samlade en liten eskader på en ö utanför Arkösund. Alida fick agera moderskepp och vi förtöjde noggrant med tanke på vindstyrkan och löfte om än hårdare blåst. Allmänning förbrödring och alle mans grillning stod på programmet. Det hela avslutades med en långsittning i moderskeppets salong. Där blir det inte trångt även om man är en sju åtta personer.

Efter lite morgonbad och löften om att återses en annan gång så kastades det loss och var och en tuffade eller seglade åt sitt håll, en båt mot Göta Kanal och återfärd till Karlsborg, en norrut mot Stockholm och hemmahamn, och en söderut mot Gryt och nya äventyr.

Vindstilla

Besöket i Liepaja var trevligt, nja, eller åtminstone intressant. Letterna verkar ha kommit en bit på sin europasering, de ser välklädda och hyfsat välfödda ut, men alkohol verkar vara ett problem. Under dagarna som vi var där så pågick någo form av musikfestival i staden och visst ser man berusade människor i samband med en dylik tillställning i vårt egna land, men folk som är höggradigt berusade tidigt på morgonen och botar baksmällan med ren vodka är nog inte så vanligt. Kostnadsläget på mat och dryck verkar var 1/3 till 1/4 i förhållande till vårt eget land. En öl kostar ca 15 kronor på lokal, smakmässigt okey men inte mer. Men nu har vi lämnat Liepaja bakom oss och efter en skumpig översegling på 130 distansminuter så angjorde vi Fårösund.

Fårösund är trevligt. Den lilla marinan kunde inte härbergera Alida så fick ligga i fiskehamnen tillsammans med några andra större farkoster. Samhället såg ut som det gjorde när var jag var där senast, vilket bör vara för en ca 15 år sedan, tänk vad tiden går fort när man har roligt. Det stora som hänt är ju givetvis att regementet KA3 har lagts ner. Måste ha varit ett dråpslag för den lilla orten, men de verkar ha klarat det bra och idag verkar många av byggnaderna på gamla regementsområdet användas till någon form av civil gärning.

  Alida i fiskehamnen i Fårösund

Jag tog givetvis en nostalgipromenad på gamla KA3 och drömde mig tillbaka till svunna tider. Förbandsmuseumet varit riktigt fint och det var skönt att få klämma på några gamla kanoner. Det är något visst med pansarplåt och grova eldrör.

  en fin samling kanoner, väl värd att beskåda

Nere på det en gång i tiden så intensiva varvet och marinhamnen hade lugnet lägrat sig, grindarna stod öppna så det vara bara att kliva på. Mycket metallskrot och olika båtformar fanns kvar. En mystifikt ombyggd 200-båt låg där på land. Kunde inte se vilket nummer denna individ hade haft.

Jaha, allt har ett slut och nu har vi lämnat Fårösund och försöker i noll vind ta oss tillbaka till fastlandet. Östersjö-runt-trippen börjar närma sig sitt slut och det har varit trevligt att besöka grannländerna sjövägen. Men än återstår några dagar innan resan är över.

Vad heter nedanstående fyr? Någon som har svaret?

Överfart

Segling från Hel, Polen till Liepaja, Lettland - först ingen vind alls, sedan mer och mer i hyfsat rätt riktning, och sedan ännu mer och så vänder vinden och blir helt fel, våghöjden ökar - och vi måste göra ett slag på 35 distansminuter för att komma i höjd med Liepaja. Extra 70 distansminuter, bara att tacka och ta i emot under rådande omständigheter. Ett tag var vi inne på ryskt sjöterritorium och en robotbåt uppvaktade oss i morgonljuset. Lite radioutbyte och sedan ombads vi fortsätta norrut, vilket hela tiden var vår avsikt.

Man möter som sagt en hel del intressanta saker på havet, från översta bilden och neråt; Stena färjor över allt, världens största containerbåt - Emma Maersk (har fem systerfartyg) med kapacitet för 13 000 containrar, en rysk robotbåt - ja, vad får man inte se på havet

Nu är vi i alla fall framme i Liepaja och slickar såren inför överfarten mot Gotland och hemlandet.

Hel

Två dygns behaglig översegling till Polen började givetvis med passage av gamla välkända Kungsholmens fort, eller var det Kungsholms fort, eller var det fästning - ja ja, passerade gjorde vi i alla fall - och om styrbord låg Aspö med sitt Drottningsskär (kan va fel igen - har spenderat alldeles för lite tid i Karlskrona med omnejd för att komma ihåg detaljerna - vackert är det hur som).

  Aspö och Drottningsskär?   Här var vi i alla fall

Sedan bar det ut till havs i moderata vindar och kursen blev ungefär 125 grader, farten som bäst 7 knop med alla segel uppe - och framåt kvällen gick solen ned som vanligt i ett färgsprakande skådespel som det så ofta blir ute till havs.

Natten kom och vaktschemat kom igång - och man är utlämnad, eller snarare sagt överlämnad, till sina egna timmar i ensamhet - tid för kontemplation och några mackor. AIS:en fungerar perfekt och man ser när, åtminstone, de stora fartygen närmar sig. De små utan AIS får man hålla utsikt efter och hoppas att de har fungerande lanternor. Det är skönt att sitta där i ensamhet och fundera på livet och livets innehåll, vad som har varit och vad som eventuellt komma skall. Ett med naturen och en med sin egen hjärna - det borde fler prova på.

  lite nattmat

160 sjömil går fort och knappt två dygn senare är man framme i Hel (Hela för vissa) och kan lägga till i den trevliga marinan. Egen kajsnutt, och en ryss från Kaliningrad hjälper snällt till med att fånga förtöjningslinor och hålla ifrån till vi ligger fast. Vi lägger oss längst ut i hamnen där vattendjupet räcker till. Direkt dyker hamnfogden upp och han vill ha 60 zloty per dygn för denna storlek av båt. Jag som trodde polackerna hade gått över till euro,men 60 zloty är i alla fall runt 120 svenska kronor.

Längst ut ligger vi. Den äggformade byggnaden är en restaurang och pub vid namn Lech, som upplysning för er som inte varit i Hel (inklusive mig själv, första gången här). Här finns/fanns en befästning under andra världskriget och vad jag kommer ihåg så blev den kustbeskjuten av bl a tyska gamla slagskeppet, kanske benämnt pansarskepp, Schleswig-Holstein på krigets första dag den 1 september 1939, men höll ut länge. De där kustartilleristerna är inte att leka med oavsett om de är polska eller svenska. En tur om i byn för att kolla omgivningarna. Fiskarna hade precis kommit in med sina fångster och det vankades plattfisk, flundra och annat i långa banor.

  Försäljning direkt på kajen   och bra priser på restuarangen

Nu drog det i frukosttarmen och en rejäl polsk frukost innehåller potatisplättar med svampstuvning emellan, enligt min uppfattning, en stor hel Hel från Hel smakar inte heller fel. Någon vodka tog jag inte till, för då tror ni väl att vi bara seglar omkring och letar efter starka drycker. 

Därefter en promenad längs strandpromenaden. Polackerna verkar ha semester, ett för mig okänt begrepp, och driver omkring i klungor och lapar sol. Det luktar inte precis hawaiian tropic utan snarare surkål, men det är trevligt och gemytlig så vad gör väl det. Lukter och dofter är en del av det kulturella intaget. I morgon funderar vi på att ta en tur över bukten till Gdynia. Återkommer med hur det blev med den saken. Nu kräver värmen en öl till, 16 kronor för en halvliter här i Hel.

Till havs igen

Då var det dags att kasta loss från Karlskrona och segla söderöver mot polska kusten. Det har varit fina dagar i den marina staden. Marinan som är under byggnation kommer att bli jättefin när den blir klar så småningom.

Kajerna har varit och är fulla av allehanda båtar från när och fjärran, många är rena fröjden för ögonen.

Men Alida skäms inte för sig där hon låg vid sin pir, en engelsk Najad lade till på utsidan under natten och fick flytta på sig innan vi kastade loss.

Nu är vi i alla fall på väg och det är cirka 170 distansminuter till Gdynia/Gdansk-området, vindarna verkar bli rätt i föhållande till vår kursriktning. På vägen ut mot Karlskrona angöring mötte vi en motortorpedbåt i sakta mak på väg in mot örlogsstaden.

Nu övergår vi till sjörutin ombord och nästa inlägg blir vid ankomst till Polen. Ha det bra. Jo, förresten glöm inte att vi syns på Marine Traffic, sök på S/Y Alida.