Rundvandring

En del av er som läser och följer denna blogg har ju inte varit ombord - och vad kan då inte vara lämpligare än att jag visar er runt ombord. Det är ju inte så jättemånga människor som väljer att bo ombord på en båt och då kan det väl vara intressant att se hur hur det livet kan te sig. Trångt, nja - det får du avgöra själv efter att ha tittat på bilderna, bekvämt - ja, definitivt, mysigt - ja, definitivt, krångligt - nja, det går sönder saker precis som i ett hus eller lägenhet och då får man fixa det efter bästa förmåga. Som inledning, båten har elva kojplatser, två spisar (en el, en rödsprit), två kylskåp, ett badrum med toalett och dusch, en toalett till, en navigationshytt, en verkstad med pelarborr mm, eget elverk (6 kwa), ca 40 skåp/garderober/stuvningsutrymmen, mm och mycket mer.

Nu börjar vi - och går till köksavdelningen;

Vatten finns ombord i form av 1200 liter sötvatten om alla tankarna är fyllda och fungerar. Varmvatten finns om varmvattenberedaren är igång, eller om huvudmotorn nyligen har körts. Elspisen går på 230 V och fungerar om man har landström eller kör elverket ombord. Ugn med micro finns, men ska bytas då den nuvarande inte gör som man vill.

Till babord (vänster) om köksavdelningen ligger navigationshytten med instrumentpaneler för olika instrument ombord, radar, ekolod, elmätare, vatten- och dieselmätare, laddningsmätare mm.

Därefter blickar man föröver och ut över salongen, som domineras av en soffa, bäddbar, och ett bord. En bra stereoanläggning och högtalare är ett nödvändigt ont. Man kan spela högt så att piraterna väljer att ge sig iväg då de hör svensk folkmusik. Lite extra stolar och man sitter sju-åtta människor och äter och umgås i salongen. Vill någon vila så finns det en dagbädd att tillgå.

  salongen     med soffa   dagkoj

Akteröver bakom kök och salong finns två tvåbäddshytter, lite trånga, men bekväma enligt dom som brukar kampera där.

  akteröver mot akterhytterna      "trång" akterhytt

Blickar man sedan föröver från salongen så kommer man in i en korridor och om styrbord (höger) ligger en dubbelhytt med slafarna över varandra. Där brukar jag mest sova själv, och räknar väl det mest som min egen plats ombord. Jag ska bädda upp nytt i kväll och krypa upp i överslafen och mys-sova riktigt ordentligt. I den hytten finns gott om skåp och garderober.

Vidare mot förpiken och ytterligare två bäddar. Mest används utrymmet som stuvningsutrymme, men det är två fullgoda bäddar och gott om skåp därunder.

  Förpiken med två bäddar, och kättingboxen är öppen

Tillbaka i korridoren så passar man först en toalett, en kem-toa som används i hamn, och därefter kommer en välutrustad verkstad. Verkstad är ett måste när man ska ut på de sju haven, en borrmaskin, en svarv, en slip, mängder med verktyg och handhållna maskiner - hur klarar man sig utan det!

  en bra verkstad är ett måste

Åter i salongen och en snabbtitt in i badrummer, dusch och handfat, badrumsskåp, precis som i vilket annat hus, sa jag hus - menade båt, som helst.

  här vill man vara ifred

Blickar man upp i salongstaket så har man ett vackert ljusinsläpp - och så var rundvandringen slut. Trångt eller ej - avgör själv. Jag trivs i alla fall bra ombord i mitt flytande hem.

Må bra

Även en ketchägare måste ägna lite tid då och då åt att må bra - och så fick jag höra att det skulle vara just en sådan helg nere på Harstena i glada vänners lag. Sagt och gjort, helgen bokades in och nödvändiga arrangemang ordnades, dvs boende och annat.

Ketchen fick stanna hemma vid kajen, det fanns inte tid att segla ner skutan på den tid som stod till förfogande.

Jaha må-bra-helg, vad gör man då kan väl vän av ordningen fråga sig. Varför inte lite skratt-yoga, lite afrodans och lite power-yoga, blandat med urskön och avkopplande miljö, och därtill urtrevliga människor. Våra eskapader i de olika diciplinerna går att åse på facebook, men det var jobbigt, roligt, koordinerande, balanserande, tokigt, skrattigt - ja, det fanns allt.

Miljön på Harstena är som sagt var helt underbar och storslagen, bara den ensam bidrar till att man mår-bra mycket bättre.

Att vandra omkring på en ön, som en gång var hemvist för fiskare och säljägare, är en ren fröjd i färgprakt och naturupplevelse.

  naturens egen färgpalett

Det går rykte om att må-bra helg kommer att anordnas även nästa år och kan man förboka sig så gör jag det redan nu. Jag vill sitta på "mitt" utsiktsberg och slappna av efter lite afrodans och ett svalkande bad.

Det gäller att ligga på framkant och denna veck-ända ägnas åt att "må bra" på Harstena och samtidigt reka lite för eventuell ny ankarplats för skutan över vintern. Att hitta en trevlig plats i dessa trakter vore väl inte helt fel. Fyrudden med omnejd vore inte fel det heller, men tydligen har Valdemarsviks kommun blivit svårare vad avser övervintringar både vid Fyrudden och inne i själva huvudbyn. Det är hårt att vara ketchseglare i dessa tider. Man blir nästan betraktad som de pestsmittade blev på medeltiden. Men det blir nog lösning på vinterplatsen, och nu ska det mås bra på Harstena. I morgon blir det skrattyoga och kanske lite afrodans.

Avlägsnandet av lack på däcket går sakta framåt. Det är inga fantastiskt sköna arbetsställningar som erbjuds. Det finns ömmande punkter och muskler på kroppen som ännu är outforskade, men som gör sig påminda i detta tidskrävande, tålamodsprövande och lågintensiva lackavlägsnande. Vackert blir det hur som helst. All heder till den del av besättningen som tagit sig an detta jobb.
Relingsjobbet går också sakta framåt och en "enkel" detalj kan ta många timmar att gå på plats. Det ska grävas ur gammalt material, det ska slipad, det ska plastspacklas, det ska plastas, det ska slipas, det ska sågas till ny teakbit, det ska slipad och passas in, det ska borras hål, det ska läggas på tätningsfärg, det ska sikaglexas osv - och så helt plötsligt, många timmar senare, så är det klart. Arbetet går sakta framåt.

Bogserbåten Dynan lägget precis loss och det är en vacker syn. Våra tyska vänner Axel och Micheala har precis lämnat skutan efter att ha ätit en kantarellmacka ombord. Jag har precis avslutat dagens relingsarbete med att skruva dit ett par krångliga profiler. Det är en vacker afton att avsluta med en pilsner. Krångligare än så behöver inte livet vara.

Gårdagen som skulle ha ägnats åt däck- och relingsjobb blev ju någonting helt annat. Det blev leta-vatten-utflödes-jobb istället. Har i och för sig inte tittar ner i kölsvinet ännu, det kanske är vattenfyllt igen, men hoppas att dagen kan ägnas åt det som gårdagen var ämnad till. Stor del av lacken som har täckt däcket har mödosamt tagits bort. På vissa ställen under lacken hade det samlats fukt och vatten, och nu när teaken är blottlagd så torkar den så fint. All lack ska bort, sedan ska teaken få sig en nyttig dusör av olja. Trärent ska det va. Nu ska jag titta ner i kölsvinet - och så får vi se vad dagen blir.

Torka ...

... ombord kan jag inte precis påstå att det har varit. 19 tio-liters hinkar hamnade nere i aktra kölsvinet då vattentankarna skulle fyllas på i förmiddags. Allt gick jättebra, ketchseglerskan höll i slangen och jag kollade vattenmätaren och lyssnade på gurglet i tankarna. När vattenmätaren visade fullt så drogs vattenflödet av och allt verkade fri och fröjd. 1200 liter borde nu finnas i de tre tankarna. Påfyllnaden hade tagit cirka 25 minuter och med 30 minutliter så borde det ha tappats i cirka 750 liter vatten - men vänta, det stämmer ju inte - sådan vattenbehov visade ju inte vattenmätaren innan påfyllnaden började. Humm, öppnade luckan till aktra kölsvinet och insåg att där var det mycket mer vatten än vad det är brukligt. Fram med lilla länspumpen, den stora som finns där nere bryr sig inte om småmängder om cirka 50 liter, och pumpade upp cirka 50 liter. Lustigt, det fortsatte att rinna till vatten. Mycket letande, lite hjälp via facebook och så var en läckande inspektionslucka till mellantanken lokaliserad. Mellantanken är något slags fördelningskärl och vatten rinner dit för att balansera mängden vatten i tankarna, tror jag, och när det efter mycket om och men var tätt i luckan så upphörde vattnet att rinna ut och samlas i kölsvinet. Det tog åtta timmar att fixa allt och nu kan ni fråga mig hur det känns. Båtar är förunderliga tingestar. Det är i alla fall fullt i tankarna nu enligt vattenmätaren och att kånka hinkar upp för en lejdare har ingen dött av. 

Öppen inspektionslucka

Stängd inspektionslucka - och tätt hoppas jag     

Håll med om att det är skönt att kunna öppna en skylight och släppa in den sommarluft och sommarvärme som finns, även om det inte varit särskilt mycket av de varorna hittills i år. Nu när skutans innandöme sakta fylls av sommarluft så är det dags att ta sig an dagens praktiska göromål. Vad sägs om lite däcks- och relingsarbete! Låter inte det bra så säg.