Direktlänk till inlägg 18 november 2013
Återfunnen
Efter två dygn och väldigt många SMS och ett antal meddelanden på ett antal telefonsvarare som skulle antas kunna vara ombord på Alida så rasslade det till i telefonen och ett SMS plingade till -
"Nu ligger Alida i fiskehamnen, lika vigör som innan denna nerfart. Landströmmen är ansluten, men AIS är ett garanti ärende. Då kostrarna, byggbåten och en segelbåt låg i vägen så ligger hon nu på stora flytbryggan i väntan på flytt. Underlagert till loggboken kommer."
Pust, och lättnad, inte ett svar under två dygn och så plötsligt ett enkelriktat meddelande - att man som delägare har ansvar att meddela sig till den andra delägaren, och majoritetsägaren, tycks inte vara en självklarhet, men där är vi tydligen olika i vad vi anser vara normalt sätt att kommunicera.
Nu låg tydligen Alida fast i fiskehamnen i Oxelösund, status utöver landström, vilken typ av landström, AIS garantiärende, vad var ur funktion - AIS är en ganska komplex historia - framgick inte, fullt i hamnen - båten ligger på temporär hamn. Detta krävde undersökning och verifierande, svara i telefon fungerar ju fortfarande inte - så det var bara att landvägen bege sig till där kära Alida var parkerad - och se hur det såg ut i realiteten.
Där låg hon i all sin prakt i mörkret, hur en så segelvan full besättning som angivits kunde missa att lägga in henne på sin ordinarie plats är svårt att förstå, kanske var de inte så segelvana som angivits av "förövaren". Nåväl, nu är i alla fall Alida åter från sitt bortrövande.
I doghouset möttes jag av den formella uppsägningen och avmönstringen, min skeppskamrat och tillika delägare hade strukit över sitt namn på den papperslapp som vi alltid har haft där för att tala om för ombordstigare vilka man kan kontakta om båten. Nu har han "formellt" klivit av genom att stryka över sitt namn och telefonnummer med bläck, så lätt säger man upp kontrakt, både ansvarsmässiga och ekonomiska aspekter - hur lätt kan det inte vara.
Väl nere i båten tycktes allt vara i sin ordning, värmen igång, torrt på durkarna, barskåpet var visserligen inte påfyllt, men vad kan man begära - men så en titt ner i mastgraven och där var det fullt med vatten, ingen hade länsat det utrymmet som vi både två vet att det rinner in vatten i - en båt läcker alltid mer eller mindre och det gäller att länsa och torka efterhand - och nu var det dyngsurt i båtens nedre regioner, TACK för det - bara att sätta igång och länsa innan skutan hamnar på botten.
Jag gjorde också en utsides ockulär besiktning i strålkastarsken och kunde konstatera att stäven fått sig en rejäl törn, rejäla krosskador på plasten i höjd med ankaret, kommer att bli dyrt att reparera och det får väl tas ur skeppskassan. Skador i plasten är inte bra, fukt och köld tränger in och förorsakar risk för uppsprickningar mm. Min medföljare var med och seglade senast jag var med på skutan och seglade och då fanns inte skadan i stäven, så vi får väl ta en diskussion om när det uppstod och hur det ska åtgärdas. Tråkigt med folk som inte kan köra båt, men det ordnar sig säkert med skadan och lagandet av den innan den får grepp i plasten.
Nu är i alla fall Alida åter i min hand och hon ska skötas av mig och min livskamrat så gott som hon förtjänar. Till helgen åker jag ner och pysslar om henne efter bästa förmåga, och jag vet att hon är nöjd med att jag finns ombord. Mera rapporter kommer govänner.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 | |||
11 |
12 | 13 |
14 |
15 |
16 | 17 |
|||
18 | 19 | 20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 | 26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
||||
|